Ulriksdals slott ligger i ett landskapsrum invid Edsviken som korsas av Stockholmsåsen och Igelbäcken. Platsens historiska utveckling berättas av de relativt väl läsbara byggnadsepokerna och slottsanläggningen i sin helhet åskådliggör mer än 350 år av trädgårdshistoria. På platsen finns idag spår från 1600-talets renässansanläggning, 1700 talets barock, 1800-talets engelska park och 1900-talets tillägg och förnyelse särskilt i och intill Slottsparterren.
Restaureringsplan
Restaureringsplanen innehåller en mängd åtgärdsförslag som syftar till att förtydliga slottsområdets utbredning och ge en stadga åt den mosaik som vuxit fram under århundraden. Planen lyfter fram Ulriksdals slottsområdes kulturhistoriska värden men även åtgärder som syftar till att gynna naturvärden och rekreation finns med. De värdekategorier som ska bevaras och utvecklas sammanfaller även med berörda riksintressen för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv.
En av huvudmålsättningarna för parkvården är att förstärka Ulriksdals slottsområdes historiska innehåll. Restaureringsplanen ska lyfta fram och utveckla den befintliga miljön på ett sätt som stärker slottsområdets kulturhistoriska värden och naturvärden som de har definierats i Vårdprogrammet. För parkbesökarna ska det vara tydligare än idag att parken är en historisk anläggning med ursprung i 1600-talet, med tydliga årsringar fram till vår tid. Ulriksdals slott är starkt förknippat med Gustav VI Adolf och detta bör även reflekteras i parken.
En annan målsättning är att på olika sätt framhäva Ulriksdals slottsområdes traditioner inom hortikulturen. Det ska finnas plats för ett ökat antal besökare och plats för nya program, hortikultur och vissa evenemang.
Restaureringsplanen innehåller en kortfattad historik och generella ställningstaganden för parken som helhet. I en pedagogisk kartsekvens skildras hur parken förändrats under århundradena och hur de olika tidslagren kan läsas tillsammans. Analysen ligger till grund för beslut om vilka restaureringsåtgärder som behöver göras för att tydliggöra parkens historiska utveckling och karaktärer.
En värdering av föreslagna åtgärder har gjorts genom att dessa delas in i prioriteringsgrupper baserat på hur angelägna och effektiva de är för att förstärka slottsområdets kulturhistoriska karaktär. Det finns inga resurser avsatta för att genomföra en fullständig restaurering av parken. I stället får många små steg tas under en följd av år för att återge parken en del av dess historiska karaktär. Restaureringsplanen ska utgöra ett underlag för sådana stegvisa insatser. Den ger även vägledning vid drifts- och underhållsgärder så att dessa inte kommer i konflikt med parkens kulturhistoriska värden och definierade restaureringsåtgärder.
Åtgärderna som föreslås i restaureringsplanen är i korthet:
Trädplan och skötselplan
Som komplement till restaureringsplanen har en trädplan tagits fram. Trädplanen är ett styrdokument med riktlinjer för förvaltning av parkens trädbestånd på kort och längre sikt. Långsiktiga målbilder beskrivs för att kunna bevara och förnya anläggningens struktur och karaktär. Träden i slottsparken är en bärande del av den arkitektoniska gestaltningen och bidrar till förståelsen för parkens och anläggningens historiska utveckling. Gamla träd har höga kulturhistoriska, ekologiska och även sociala värden som i sin tur främjar hälsa och livskvalitet. Utgångspunkten är därför att bevara de gamla träden så långt som möjligt, så länge de inte utgör någon säkerhetsrisk eller är drabbade av sjukdom som riskerar att spridas.
Trädplanen ska fungera som ett underlag vid de tillståndsansökningar som krävs vid förändringar i parken från Riksantikvarieämbetet (avseende statligt byggnadsminne), Länsstyrelsen (biotopskydd, påverkan Nationalstadsparken) och kommunen (strandskyddsdispens).
Trädplanen utgör även ett underlag som till exempel kan ges till arborister avseende val av beskärningsmetod för parkens träd. Trädplanen för Ulriksdals slottspark beskriver trädvårdsåtgärder för de av parkens träd som är kulturpåverkade/ kultiverade, planterade och/eller ingår i en gestaltad struktur. Den beskriver främst träden i Ulriksdal som bestånd och grupper, men även övriga märkesträd/ solitärträd/ trädbestånd som har särskilt stor betydelse för parken är inkluderade.
Nyréns har även tagit fram en skötselplan som beskriver hur parken ska skötas för att upprätthålla dess status som kulturarv och byggnadsminne.
Statens fastighetsverk är markägare och har ansvar för underhåll och investeringar. Ståthållarämbetet som står för den kungliga dispositionsrätten ansvarar för skötseln.
Illustrationer: Gamla träd i västra lindraderna och kartöverlägg med plan från 1664 som visar de fyra trädraderna och vilka rester som återstår av dem idag.
Läs mer om Ulriksdals slottspark och dess förvaltning hos Statens fastighetsverk här och Ståthållarämbetet här.