Operabyggnaden

Sedan 2013 har Statens fastighetsverk som förvaltare av operabyggnaden tagit fram ett antal utredningar för att se över möjligheterna att renovera, om- och tillbygga för att tillgodose verksamhetens förändrande behov. Mellan 2017–2020 togs ett förslag fram vilket innebar stora förändringar och behov av ny detaljplan. Arbetet avstannade dock innan detaljplanen gick på samråd. SFV utreder sedan 2023 ännu en gång ett renoverings-, om-, och tillbyggnadsförslag och detaljplanearbetet har kommit i gång igen. Nyréns har gjort en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) på aktuellt förslag till renovering av Kungliga Operans operabyggnad vid Norrström. I MKB:n har förslagets påverkan på riksintresset Stockholms innerstads uttryck bedömts.

  • Ort

    • Stockholm, Norrmalm

  • Beställare

    Statens fastighetsverk

  • Omfattning

    Miljökonsekvensbeskrivning kulturmiljö av operabyggnaden inför detaljplan

  • Kontaktperson

    Urban Nilsson

Byggnaden stod färdig 1898 och ritades av arkitekten Axel Anderberg. Den ersatte Gustav III:s operahus som sedan 1781 hade legat på samma plats. Anderbergs opera uppfördes i en eklektisk stil med en blandning av många arkitekturstilar. Exteriört upplevs den som nyrenässans, men interiört blandas detta med nybarock. Operabyggnaden delades upp i tre delar; salongshuset, scenhuset och terassbyggnaden.

En akvarell målad av Anna Palm mellan 1898–1900. Här syns Gustav Adolfs torg med operabyggnaden i förgrunden och Sankt Jakobs kyrka, Nationalmuseum och Skeppsholmen i bakgrunden. När Operan uppfördes var ockra på modet, vilket blev Operans fasadkulör. Källa: Stockholms stadsmuseet

Under 1950-talet blev det tydligt att Operakällarens lokaler var tvungna att omstruktureras. Peter Celsing och Nils Tesch fick av dåvarande Byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera en om- och tillbyggnad. Detta färdigställdes 1961 och kompletterades 1974 med en permanent paviljong, Lagerlunden, ritad av Peter Celsing.

Foto från Kungsträdgården 1965 av Ingemar Gram. Här syns Celsings och Teschs tillbyggnader, bland annat rotundan som möter Jussi Björlings allé. Den arkitektoniska nedtrappningen, en viktig del av byggnadens kulturhistoriska värde syns tydligt, även med de senare tilläggen.

Operabyggnaden har höga kulturhistoriska värden. Den är statligt byggnadsminne sedan 1935, blåklassad av Stockholms stadsmuseum och utgör ett uttryck i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Byggnadens känslighet ligger också i dess omgivning och hur de rum som möter Operan skulle påverkas av eventuella förändringar är en viktig aspekt som ingår i miljöbedömningen.

Här syns operabyggnadens möte med såväl Norrström, Gustav Adolfs torg och Kungsträdgården. Byggnaden har en framträdande roll i stadsbilden.
Från Kungsträdgårdens norra sida syns Operan ovanför trädkronorna, om än lite otydligt med byggställningarna.
Mötet mellan nyrenässansen och 1900-talets tillägg. St Jakobs kyrktorn syns i bakgrunden.

Arbetet med Operan fortgår och Nyréns utredning utgör en del i det omfattande planeringsarbete som krävs för att ändra en byggnad med så hög kulturhistorisk känslighet.

Läs mer om renovering av operabyggnaden hos Statens fastighetsverk här och på Stockholm stads projektsida här.