Lövholmen – Kulturmiljöstöd

I Lövholmen har vi arbetat som processledare på uppdrag av byggaktörerna för att tillvarata kulturhistoriska värden i gestaltningen av en ny stadsdel. I uppdraget har vi tagit fram en ny metod för att skapa samsyn och samverkan kring gestaltning av kulturhistoriska värden under planprocessen. Stockholm stad har en pågående planprocess att omvandla Lövholmens verksamhetsområde till en ny blandad stadsdel. Området har en rik industrihistoria och hyser flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader, t ex konsthallen Färgfabriken i den tidigare Palmcrantzka fabriken. Lövholmen är dessutom ett uttryck för Stockholm som en stad byggd i en skärgård vilket såväl strandlinje som berg i dagen är konkreta bevis för.

Lövholmens industriområdeshistoria inleddes på 1860-talet när järnvägen drogs förbi Liljeholmen. Marken var billig, vilket gjorde att en rad verksamheter snabbt etablerade sig på Liljeholmsvikens södra sida, mittemot Hornstull. Platsen kom att bli Stockholms första industriförort.

När vi som kulturmiljöspecialister blev inkopplade i processen fanns redan en strukturplan på plats och ett första samråd hade genomförts (år 2017). Länsstyrelsen hade under detta framfört synpunkter på att kulturmiljön inte togs tillräckligt på allvar i utbyggnadsförslaget. Stockholms stad hade markanvisat området till flera olika byggaktörer som var och en ansvarade för sin fastighet.

Efter samrådet såg staden ett behov av att skapa samsyn och ta ett helhetsgrepp över hur de kulturhistoriska värdena bättre kunde tillvaratas. Vårt uppdrag blev därför, att på uppdrag av byggaktörerna, leda denna arbetsprocess.

Kulturmiljöstöd Lövholmen. Nyréns antikvarier
Verksamheter och fastighetsgränser på Lövholmen

Arbetet har bl.a. genomförts som en serie workshops med olika teman, under vilka tankar och idéer diskuterats kring hur de kulturhistoriska spåren kan tas tillvara och utvecklas i framtida stadsmiljö. För att kunna prata om området som ett industriellt arv måste det finnas en kritisk massa kvar av fysiska lämningar i ett industriområde, men då många av husen är i dåligt skick kommer omfattande rivningar att bli nödvändiga. För att bevara miljön som källa till kunskap och förståelse behöver platsens historia därför berättas och gestaltas på andra sätt än enbart genom de historiska lämningarna. Det kan exempelvis ske genom utställningar, bibehållna rumsligheter i den yttre miljön eller markbeläggningar på ett torg.

Workshoparna genomfördes i tre steg.  De olika byggaktörerna och deras arkitekter har medverkat, liksom representanter från stadens projektorganisation. Under de inledande mötena konkretiserades vilka kulturhistoriska spår, avtryck och verksamheter området hyser idag. Bevarandet av byggnader var en viktig fråga, men även landskapet och uterummet hyser kulturhistoriska värden. Kajer, strandkanter, bevarat berg i dagen och platsbildningar är kvalitéer i miljön som kan tas tillvara.

Kulturmiljöstöd Lövholmen. Nyréns antikvarier
Kulturmiljöstöd Lövholmen. Nyréns antikvarier

Urval av foton från området som visar exempel på kulturhistoriska kvalitéer. Sedan industrins avveckling under 1980-talet har Lövholmen utvecklats till en viktig nod för Stockholms kulturliv, till exempel genom Färgfabriken och en stor mängd konstnärsateljéer.

Efter de inledande workshoparna tog vi fram rapporten Utgångspunkter för gestaltning. I denna sammanfattades områdets kulturhistoriska kvalitéer och slutsatser om värden att ta tillvara i den fortsatta processen formulerades. Slutsatserna i rapporten låg sedan till grund för en avslutande workshop. Denna hade temat stadsrummet och industriell brokighet och syftade till att se kulturmiljön som en positiv resurs i processen att skapa en ny stadsdel.

”Ett planförslag där de olika kulturhistoriska kvalitéerna genomsyrar gestaltningen och vävs in i förslaget som varpen i en väv.”

Inför genomförandet av workshopen har vi tagit fram en ny metodik, som utgår från en bygglåda med tematiska byggstenar och frågekort.  Respektive grupp har haft denna som underlag för sin diskussion. I bygglådan fanns sex övergripande frågeställningar, där varje grupp fick ett tema att fördjupa och en kortlek med tio kort med förslag på frågeställningar. Målet var att skapa samverkan och synergier mellan staden, byggaktörerna och deras arkitekter, för att tillsammans se helheten och nå en punkt med till lika delar tillvaratagande och kulturhistoriskt grundad gestaltning.

Bygglåda med frågekort

Bygglådan var ett bra och lustfyllt verktyg som gav konkreta idéer kring hur synergier kan uppnås mellan byggnader och uterum, och hur en tredimensionell industriell brokighet kan uppnås i den nya stadsdelen. Ett planförslag där de olika kulturhistoriska kvalitéerna genomsyrar gestaltningen och vävs in i förslaget, som varpen i en väv.

Nu tas idéerna vidare i processen och vårt avslutande uppdrag är att formulera 7 byggstenar – en handbok för kulturmiljön på Lövholmen i Stockholm. I ett omvandlat Lövholmen finns en välavvägd balans mellan den bevarade kulturhistoriska miljön och nya kvarter, en gestaltad berättelse om platsens historia och stadsrummets nya form.

Läs mer om planeringen av Lövholmen på Stockholm stads projektsida Stockholm Växer här.