Agnes kulturhus

I Gävle pågår uppförandet av ett kulturhus på det gamla stadsbibliotekets tomt vid Slottsparken. Agnes Kulturhus, som är namngivet efter författaren Agnes von Krusenstierna som växte upp i staden, beräknas stå klart för invigning våren 2024.

Agnes Kulturhus, axonometri, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor
Axonometri över biblioteksplanet

Staden, platsen och byggnaden

Stadens vision är att kulturhuset ska bli en av Gävles viktigaste byggnader, med höga ambitioner om att fungera som en attraktiv mötesplats som håller över tid. Strävan efter att skapa en ny mötesplats för stadens alla medborgare syns tydligt i valet av plats. Byggnaden är centralt placerad, på det gamla stadsbibliotekets tomt, med Slottstorget, Gavleån, Gamla Gefle, rådhuset och slottet som närmsta grannar. Vår grundidé var en byggnad som tar hänsyn till platsen men har en egen stark karaktär utan baksidor med mjuka hörn som leder besökare runt huset både utomhus och inomhus.

 

Kultur- och bildningscenter Gävle, Slottstorget. Visualisering Nyréns.
Exteriör, vy mot Slottstorget
Agnes Kulturhus, fasadillustration, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor
Fasadillustration
Agnes Kulturhus, materialpalett 3, arkitekt Nyréns Arkitektkontor
Materialpalett för inredningskoncept
Agnes Kulturhus, huvudtrappan, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor
Huvudtrappan genom huset med överljus från en lanternin
Agnes Kulthurhus, elevation väster, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor
Elevation väster

Våren 2020 fick vi uppdraget att rita Gävles nya kulturhus efter en prekvalificering. I korthet handlade programmet om att skapa ett lättöverskådligt, lättorienterat och flexibelt hus som ska fungera över tid. Målet med denna stora satsning i Gävle är att skapa en central mötesplats som manifesterar Gävles profil som kunskaps- och kulturstad. Förutom ett nytt modernt stadsbibliotek, bio och konsthall kommer det nya huset bland annat innehålla lokaler för spel, en digital studio med VR-rum men även verksamheter som turistinformation, konsumentupplysning, restaurang och kafé.

Agnes Kulturhus, sektion. Arkitekt: Nyréns Arkitektkontor
Sektion

Den nya byggnaden anpassar sig väl genom sina varierande höjder väl till den omgivande bebyggelsens olika skalor och stilar. På ett vänligt sätt möter huset både Gamla Gävles lägre träarkitektur och Slottstorgets högre modernare byggnader. Det ska kännas naturligt att röra sig kring byggnaden oavsett vilket håll besökaren kommer ifrån och därför har byggnaden getts rundade hörn med flera entréer. På samma sätt som byggnaden läker samman den omgivande miljön så särskiljer sig den också från sin omgivning. Med sin guldfasad, sina runda hörn och de öppna glaspartierna där medborgarnas aktivitet synliggörs vänder bygg- naden sig mot stadens folk i en stolt och välkomnande gest. Kring den nya byggnaden återfinns en varierad bebyggelse i flera skalor, genom den nya byggnaden stärks och utvecklas stadskärnan, stadsrummet förtydligas genom nya stråk och platser.

Kommunikationen inne i byggnaden handlar mycket om logistik och att skapa tydliga flöden, men vi har även arbetat mycket med att skapa visuella kopplingar mellan husets många olika aktörer och verksamheter. För att underlätta för detta och skapa nyfikenhet kring husets breda kulturutbud har byggnaden fått en tydlig kommunikationskärna med sin utmärkande huvudtrappa som ligger placerad centralt och väl synligt på entréplanet. Centralhallen kan ses som ett inre torg mot vilken husets många verksamheterna visar upp och vänder sig både mot varandra och till besökaren.

Agnes Kulturhus, materialpalett 1, arkitekt Nyréns Arkitektkontor
Materialpaletter för inredningskoncept
Agnes Kulturhus, materialpalett 2, arkitekt Nyréns Arkitektkontor

Att utforma en hållbar byggnad innebär först och främst att skapa tåliga rum som kan förändras över tid och att använda material av god kvalité, lika viktigt för både för byggnaden, fasta inredning och möblering. Långsiktighet i material handlar också om att förhålla sig till åldrande. Slitstarka material som får en stilig patina över tid har prioriterats framför mer förgängliga material. Materialen är till stor del naturliga och utan gifter. Det ger en tålighet som möjliggör förändring. Ett grepp för att skapa hållbarhet har varit att förankra byggnaden hos barn och ungdomar då dessa grupper kommer att följa byggnaden under lång tid. Samtidigt är detta den grupp som har svårast att komma till tals och därför har en tydlig prioritering i projektet varit att arbeta med barndelaktighet.

Barnens förslag har fått styra programmet och samlokaliseringen av utrymmen som VR-rum, platser för spel osv. Eventsalen kan även användas för barnaktiviteter och dans.

Processen gav också insikter om barnens fascination kring bibliotekets fysiska böcker. Den tryckta boken och boktryckarkonsten har därför fått bli en del av utformningen i byggnadens inredning med marmorerade tapeter likt gamla bokomslag och kulörer som kimrök. Boktryckarens verkstad har även inspirerat till materialval som grovt trä och smäcker metall. Arbetet med att säkerställa de olika brukarnas behov har skett genom ett omfattande rumsprogramfunktionsprogram där djupintervjuer och workshops genomförts.

Agnes Kulthurhus Gävle, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor


Skiss till barnbiblioteket. Återbrukade armaturer från det tidigare stadsbiblioteket
Agnes Kulturhus, barndelaktighetsprocess. Foto Annika Gannby
Workshop med barn och unga. Foto: Annika Gannby

Men långsiktighet även handlar om att ta hänsyn till verksamheternas naturliga utvecklingskraft som uppmuntrar till nyfikenhet och samarbeten mellan olika kulturella fält. Att tidigt förankra verksamheten i barn- och ungdomsgrupper ger social hållbarhet och stabilitet, barnen växer och utvecklar en långsiktig relation till byggnaden och får en naturlig närhet till kultur och möten mellan människor. En utmaning har varit att lösa utformningen av byggnadens ambitiösa verksamhetsprogram.

Flera av aktörer har behov av rymliga lokaler med väl tilltagna takhöjder samtidigt som byggnadens höjd och utbredning är tydligt reglerade i detaljplanen, för att på bästa sätt möta staden utanför. För att lösa programmet började vi tidigt arbeta med öppningar i bjälklaget och lanterniner för att både skapa ljus och rymd i huset. Konstruktionsmässigt ligger flexibiliteten i byggnadens pelarsystem, utan bärande väggar, som skapar en god tålighet för förändring.

      I ett kulturhus ska alla kunna mötas, utvecklas och växa som människor. Ett hus som spänner över ett helt liv, där intressen varierar, fokus skiftar och ett behov byts ut mot ett annat. Inte sällan handlar det om att hitta sin stil, utvecklas som individer men samtidigt samspela i grupp. Att arbeta med denna typ av kulturbyggnader är både komplext och lärorikt, projektet engagerar flera av oss i olika roller på kontoret och det utvecklar oss både som människor och arkitekter.

Johan Forsman Sachs, uppdragsansvarig
Agnes Kulthurhus Gävle, arkitekt: Nyréns Arkitektkontor
Material och färgsättning entréplan

Vill du veta mer om Agnes Kulturhus? Klicka här för att komma till Gävle kommuns information.