Terränganpassat byggande

Rapporten innehåller rekommendationer för hur man kan planera och bygga mer resurseffektivt och klimatsmart, samtidigt som natur-, kultur- och upplevelsevärden tas till vara. Den är en del i genomförandet av Länsstyrelsen åtgärdsprogram för miljömålen i Stockholms län.

Läs hela rapporten här.

Stockholms län präglas av ett landskap med stora topografiska variationer där kuperad terräng, berg i dagen, naturmiljöer och kulturmiljöer utgör viktiga och karaktärsskapande kvaliteter. Regionen växer snabbt och behovet av nya bostäder, verksamheter och samhällsfunktioner är stort.

Den tekniska utvecklingen inom byggande och grundläggning har gjort det möjligt att bebygga mark som tidigare betraktades som svår eller olämplig att exploatera. Därtill präglar ekonomiska incitament i hög grad i samtidens stadsbyggande. I praktiken innebär detta att terrängen i hög utsträckning anpassas efter bebyggelsen snarare än tvärtom, med omfattande sprängning, schaktning och terrassering som följd.

Terränganpassning är en central fråga i arbetet för en mer hållbar bebyggelseutveckling, där frågor om minskad klimatpåverkan, resurseffektivitet, cirkulär masshantering och bevarande av natur- och kulturvärden är viktiga delar. Det finns behov av att stärka kunskap och arbetssätt avseende hur bebyggelse kan utformas i samspel med landskapets förutsättningar.

Vad är terränganpassning?

Terränganpassad bebyggelse smälter in i omgivande landskap och terräng. Samspelet mellan bebyggelse och landskap bidrar till platsens identitet, rumsliga variation, upplevelsevärden och möjligheten att förstå landskapets kontinuitet.

Terränganpassning syftar också till att minimera klimat- och miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten vid nybyggnation, genom minimerad sprängning, schaktning och bortforsling av massor. Att bevara biologisk mångfald samt säkra ekosystemtjänster, såsom dagvattenhantering och kolsänkor, är andra viktiga drivkrafter för terränganpassad bebyggelse.

Terränganpassning behöver beaktas i alla topografiska situationer, även vid bebyggelseutveckling på flack mark där grundläggning och underjordiska byggnadsdelar påverkar befintlig terräng och projektets klimatavtryck.

En gemensam nämnare för terränganpassad bebyggelse är att platsens befintliga förutsättningar och karaktär har utgjort en väsentlig projektförutsättning med stor påverkan på prioriteringar och slutresultat. När samtliga aspekter enligt ovan samverkar är terränganpassning ett kraftfullt verktyg i en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling.