">In english

Västra Eriksberg

Norra Älvstranden i Göteborg

Västra Eriksberg är platsen för det område där Eriksbergsvarvet från mitten av 1800-talet fram till 1979 byggde allt större båtar på stapelbäddar och i torrdockan. Det hela tog ett abrupt slut i samband med varvskrisen som praktiskt taget utraderade denna en gång så blomstrande industri. Nu har Göteborgs stad tagit över marken och utvecklar platsen till ett modernt bostadsområde .

 

Läs mer

Projektet har pågått under många år och började med ett parallellt uppdrag där Nyréns gick vidare som landskapsarkitekt.  Vi har därefter fortsatt som  landskapsarkitekt för de offentliga rummen i detaljplan, gestaltningsprogram och systemhandling.  Projektet gått vidare med utformning, projektering och genomförande av ett flertal av de offentliga rummen såsom Bockkranstorget, Trädgården, Dockan, Stapelbädden mm. I projekten Pölsebobacken med den sågade klippan, de Fyra Vindarnas plats och Backen fungerade Nyréns som s.k. design controler.

Färjenäsparken
Parkens centrum är en dalgång som leder ner mot Göta Älv i ett böljande förlopp. Dalgången är omgiven av tre bergshöjder med utsiktsplatser. Den ligger i bästa sydläge inbäddad i grönska. Berget är sprängt mot norr och väster där trappanläggningar ska anläggas för att förbättra tillgänglighet och genomströmning. På platsen för parken anlades Göteborgs första stadsbildning. Den staden brändes ner i ett av krigen mot Danmark och staden flyttade till andra sidan älven. Nere vid älven planeras ett utebad som bygger vidare på de gamla hamnanläggningar som finns där.

Backen
Parken Backen fungerar som en ordnad entréplats till den stora Färjenäsparken. Den ligger på en yta som sprängdes ut för varvets behov. Där har placerats ett två våningars parkeringsgarage med en park ovanpå. Parken är en stor gräsyta med trädplanteringar och den ligger i en lutning ner mot älven. I parken ligger en stor lekplats.

Dockan
I den över 300 meter långa Dockan tillverkades under en kort period supertankers. Dockporten är borttagen och Dockan används nu som småbåtshamn och som rekreation för stadens invånare. Den leder in älvens vatten långt in i bebyggelsen. I vårt projekt är utgångspunkten att spara så mycket som möjligt från varvsepoken men att göra Dockan mer tillgänglig. Vi har lagt till stora ytor med trädäck, trappor går ner till gångvägar som leder fram på avsatser i betongen. Uppe på kajen löper en träyta som täcker räls och ledningskulvertar från varvstiden. I träytan är sittplatser och belysning integrerat. Vi kallar detta långa element för boardwalken.

Gångbro över Dockan.
Idén har varit att behålla element från varvsepoken och göra tillägg som passar in i den historiska kontexten med sin rationalitet och storskalighet både genom att skapa kontraster och att anpassa. Gångbron skapar en genväg över Dockan. Den har en del med rörlig klaffbro och synlig motvikt som kan öppnas av de som seglar och som ska passera in till småbåtshamnen. Övriga delar av bron är fast och har ett enkelt utförande som leder från kant till kant i den långa torrdockan. Brons signalfärg anspelar på den höga Bockkranen och läget i Göteborgs hamn.

Bockkranstorget
Där Dockan möter älven ligger ett större torg som fått sitt namn efter den magnifika 70 meter höga Bockkranen  som syns över hela Göteborg.  Det är en plats med stor skala som vi möblerat med omsorg. Torgytan ska både klara att vara den plats som Bockkranen landar på och användas för utevistelse. Kajerna och varvets linjalbäddar som användes för att svetsa ihop skrovets plåtar har sparats och bildar utgångspunkter. Bockkranens räls med en stopplint är sparad, likaså en hög vinsch som fartygen förtöjdes med. Den stora ytan delas in av låga murar i nordsydlig riktning. En stor trädgrupp med gråalar har placerats i en grusyta som kan användas för t.ex. boule. Träden inramas av en pergola av stålrör. En rad med aktiviteter ligger mot Dockan med en röd gummiyta, en läktare av trä och en plan för t.ex. basket. Allt är modell större på torget, t.ex. de pollare av gummi som avgränsar den parkeringsplats som ligger på linjalbäddsytan.

Trädgården
Som en kontrast mot de rum som med stor skala dominerar platsen har en intim trädgård anlagts i kanten av Bockkranstorget. Den är avgränsad med murar av cortenstål och planteringsytor med buskar och perenner i mjuka former.

Stapelbädden i Västra Eriksberg
Stapelbädd 6 användes senast till att bygga Ostindiefararen Götheborg som gick av stapeln 2003. Då fanns ca 2/3-delar av den gamla stapelbädd 6 kvar. De översta delarna från den tiden stack upp högt över marken som fortsatte att luta med stapelbäddens 4 %. De är idag rivna för att ge plats för byggnader med sjöutsikt och ersatta med den trädgrupp som planterats på en lutande gräsyta som ett minne. De nedersta delarna är i princip intakta från den tiden.  Där finns omkringliggande stödmurar, pirer och stapeln där båtarna byggdes på en släde. Under varvsepoken var Stapelbädden full av aktivitet och löst material för båtbyggeri. Något av detta har vi velat återskapa med de tillägg vi gjort för att skapa ett glest programmerat stadsrum som lutar svagt mot Göta Älv. Ytan kan användas för skateboard, klättring, mötesplats och evenemang. En intressant detalj är allt flytande vrakgods och annat material som älven sköljer upp dagligen som bara det skapar massor av lekmöjligheter.

Pölsebobacken med den sågade klippan
Efterhand som varvet växte gjordes allt större ingrepp i de omgivande bergen. Ända in på 1970-talet utvidgades nivån kring dockan på nivån 4 meter över havet där båtarna tillverkades. Platån med materialgård och annat uppe på Pölsebo ingick också i varvets verksamhet. Den rest av Kvarnberget som fanns kvar där de båda nivåerna möttes var enligt vår analys en del av industriminnet som kunde förtydliga hur varvet en gång fungerat. Allt på platsen var stort när vårt projekt inleddes. Den 90 meter höga bockkranen, den över 300 meter långa och 70 meter breda dockan och de 20 meter höga bergsskärningarna var imponerande och inget man kunde bortse ifrån. Vår idé från början var att bevara och utnyttja så mycket som möjligt av spåren från varvsepoken. De tillägg vi gjorde på de offentliga platserna behöll och bearbetade den stora skalan. Kontraster skapades på gårdar och ett par slutna platser samt i materialens detaljer.

Den sågade klippan i Eriksberg blev vår lösning för att artikulera det dramatiska hörn där Platån, Dockan, Pölsebobacken och Backen möts. Genom sågtekniken kunde det mesta möjliga av klippan sparas och användas för att skapa en utsiktsplats där man har utsikt över hela Eriksberg. Det sågade snittet möter de små rester av bergets ursprungliga form som finns kvar. Bergets minimalistiska säkring med dubb och dess naturliga ådring ger projektet en yta som lever och som dramatiserats med ljussättningen.

De Fyra Vindarnas plats
I Göteborg blåser det friska vindar. Därför utformades detaljplanen på Platån, den högst belägna delen av Västra Eriksberg, med låg kvartersbebyggelse, kringbyggda gårdar och korta trädplanterade gator med grön förgårdsmark för att få lä mellan husen. De Fyra Vindarnas plats är det centrala offentliga rummet på platån. Omgivande byggnader har en del lokaler i bottenvåningarna som kan skapa liv, men detta är främst en plats för stadsdelens informella offentliga liv, när man inte har lust att gå ner till Dockan, ut på kajerna eller till Färjenäsparken. Torget är idag färdigt, men alla omgivande byggnader är inte byggda. Torget är en rektangel med gator på två sidor. För att skapa ett inre rum som skulle klara slitaget av sneddande fotgängare använde vi den nedsänkta trädgården som förebild, med en yta konstgräs och en krans av träd runtom. På köpet fick vi ett samlande rum som koncentrerar upplevelsen. Detta har sedan lockat till konstnärlig bearbetning, och gräsmattan används flitigt för lek och spel. De dubblerade låga sittbara murarna av sten med infällda soffor av trä liksom trappor och ramper understryker nivåskillnaden och är det material som ger platsen den kvalitet som fordras.

 

Projekttyp
Fakta
Fotograf
Åke E:son Lindman
Byggherre
Älvstranden Utveckling AB
Beställare
Göteborgs stad, Park-och naturförvaltningen
År
2015
Kontaktperson