">In english

Stora Sköndal

Stiftelsen Stora Sköndal, tidigare Svenska Diakonsällskapet, har ägt och bedrivit skol- och vårdverksamhet i Stora Sköndal sedan 1904 då de köpte det före detta säteriet med samma namn. Vid mitten 1900-talet skedde en stor utbyggnad med en mängd nya institutionsbyggnader. Ytterligare utbyggnad har skett sporadiskt under slutet av 1900-talet och under 2000-talet. Nu står den fysiska miljön i Stora Sköndal nu inför den kanske största förändringen hittills i historien. Området prövas nu för 3800 nya bostäder och nya verksamheter med ytterligare cirka 1 500 arbetsplatser och service. Nyréns kulturmiljö har tagit fram en kulturmiljöanalys för Stora Sköndal och en kulturhistorisk konsekvensanalys för planområdet i sin helhet och arbetar nu med den andra av sex planerade detaljplaneetapper. Programmet som gick ut på granskning under 2019 har tydligt formats av de utredningarna och tankar Nyréns kulturmiljögrupp bidragit med.

Läs mer

Fotografier från olika epoker i Stora Sköndals historia. Bildmaterial från Stor Sköndals arkiv.

Den materialiserade historien i Stora Sköndal kan grovt delas in i två skeden: säteriets agrara miljö och diakonisällskapets institutionsmiljö. Dessa skeden bär det kuluturhistoriska värdet i Stora Sköndal i lika hög utsträckning. Ett bevarande av Stora Sköndals kulturhistoriska värden innebär ett bevarande av särskilt värdefulla uttryck från båda skeden. Det finns ett stort värde i att Stora Sköndal även efter exploatering med ny bebyggelse kan uppfattas som en sammanhållen kulturmiljö med ett särskilt uttryck. Stora Sköndals kulturmiljö är idag i hög utsträckning tillgänglig för allmänheten, i enlighet med dess agrara, institutionella och delvis modernistiska karaktär. De mer eller mindre gemensamma parkytorna, genomstrilning¬en i området och möjligheten att ta del av Stora Sköndals upplevelsevärden hör tätt ihop med det kulturhistoriska värdet.

Kulturmiljön i Stora Sköndal är en stor resurs för den föreslagna stadsutvecklingen. Att respektera, bevara och utveckla denna är en viktig utgångspunkt för programföröslaget. De kulturhistoriska värdena i området har noggrant utvärderats och vägts mot andra intressen, behov och möjligheter. Omfattningen av det som bevaras är väsentligt större än det som rivs. Ur Program för Stora Sköndal, 2017.

Landskapets topografi och landformer har i hög grad påverkat den tidigare agrara markanvändningen och den äldre bebyggelsens placering. Analyskartan till vänster visar avläsbara delar av det gamla jordbrukslandskapet. Analyskartan till höger visar avläsbara spår av det tidigare jordbrukslandskapet i förhållandet till landskaapets rumslighet i dagsläget. Historiska landskapsgränser kan fortfarande uppfattas i dagens landskap som skogsbryn, branter, solitära träd och bebyggelsens placering.

Kartorna visar utvecklingen av vägar och sträckningar samt bebyggelse under 100 År.  

Analysen av Stora Sköndals känslighet och tålighet utgår från och grundas i dess kulturhistoriska värde. Ett övergripande syfte med analysen är dels att redovisa bebyggelsemiljöns kulturhistoriska värde, dels att bedöma områdets känslighet och tålighet avseende ändringar och tillägg. Här ställs värden mot varandra och prioriteringar görs. Indelning av Stora Sköndal har gjorts i fem delområden för att göra analysen av känslighet och tålighet mer hanterbar.

Stora Sköndals kulturhistoriska kärna sparas i sin helhet och kommer att utgöra centrum i den nya stadsstrukturen. Denna kärna utgör de kulturhistoriskt mest värdefulla delarna och har bedömts som känslig. Bevarande av miljöer i sin helhet samt enskilda värdefulla byggnader och deras närmaste omgivning har prioriterats för att platsens historia ska kunna avläsas även i framtiden. Ur Program för Stora Sköndal, 2017.

Länk till Planprogrammet i sin helhet.

 

Projekttyp
Kompetens
Fakta
Arbetsgrupp
Marcus Ängeby, Anna Birath, Nico van Gelderen & Linda Thörner
År
Pågående
Kontaktperson