">In english

Pripps fd bryggeri, kulturmiljöutredning

Ulvsunda industriområde

Stockholms stad har som ambition att de delar av Ulvsunda industriområde som ligger utanför gränsen för buller från Bromma flygfält ska integreras i stadsväven. För detta ändamål fick Nyréns i uppdrag av fastighetsägaren S:t Erik markutveckling att ta fram en kulturmiljöutredning som underlag för detaljplaneläggning. I framtida utvecklingsprojekt ska fysiska uttryck för det kulturhistoriska värdet tas tillvara parallellt med att en ny miljö formas.

Kulturmiljöutredningen beskriver och analyserar den befintliga bebyggelsen men även områdets yttre miljö med upplagsytor, rumsbildningar, vegetation, vägar, silor och anläggningar i mark. Syftet är att kulturmiljöutredningen ska vara ett kunskapsunderlag som behandlar de fysiska delar som är kulturhistoriskt värdebärande. Utredningen innehåller en tillämpning av Nyréns modell för analys av områdets känslighet respektive tålighet mot förändring d.v.s. ett första steg i riktning mot en prioritering mellan värdefulla delar i området.

Ett andra steg i processen var att med avseende på miljöns kulturhistoriska värde utföra en konsekvensanalys där förslagets påverkan på kulturmiljön bedömdes. Utifrån ett antal vyer på distans och närmare har jämförandeanalyser gjorts mellan befintlig och föreslagen situation med syfte att skapa förståelse för på vilket sätt och i vilken omfattning kulturmiljön påverkas. Nyréns har fortlöpande deltagit i planprocessen som antikvariskt sakkunniga.

Läs mer

Flygbild över Bromma flygfält, blivande Ulvsunda industriområde och Bällstaviken. Förutom Norrby gjuteri norr om Norrby gård är bara en mindre del av Ulvsunda industriområdes södra del bebyggd. Foto: År 1935, Oscar Bladh, SSM.

Analyskarta som visar spår efter tidigare markanvändning i form av arkeologiska lämningar och rester av Norrby gårds odlingslandskap i början av 1930-talet. Undersökta gravfält vid Pripps f.d. bryggeri visar ett rikt fyndmaterial. De flesta fornlämningarna togs bort i samband med att Huvudstaleden byggdes ut och Ulvsunda industriområdet etablerades. Kunskapen om de borttagna och de bevarade fornlämningarna berättar om människors närvaro på platsen under forntiden. Ända fram till uppförandet av Pripps bryggeri präglades platsen av Norrby gårds verksamhet. Omkring gårdsbebyggelsen fanns odlingsmark och en väg ledde in till huvudbyggnaden från nordväst. Ytterst få spår finns kvar idag från denna tid, de flesta ytor är hårdgjorda. Resterna består av en oexploaterad skogsbevuxen höjd vid Huvudstabron samt en långsträckt naturyta längs med Huvudstaleden. Den tidigare ångbåtsbryggan vid strandlinjen finns också bevarad.

 

Pripps bryggeri vid stranden av Bällstaviken. De stora monumentala byggnadsvolymerna reflekteras i vattenspegeln. Källa: Pripps-tidningen med flaskpost, nr 1-2 1971

 

Prippsanläggningen på 1980-talet. Mälteriet byggdes 1978-80 och i och med det fanns alla centrala processer i öltillverkningen samlade på platsen. Källa: CfN

Interiöra bilder från tillverkningsprocessen. Källa: Informationsbroschyr 1970, Nordiska museet. Pripps bryggeri var ett av Europas största bryggerier för malt- och läskedrycker där ca 600 miljoner flaskor och burkar producerades om året. Den största delen av råvarorna kom med båt, men vissa råvaror levererades med tåg eller lastbil.

Analyskarta som visar tidigare markanvändning för Pripps Bryggeris anläggning.

Utemiljön utgörs till största delen av Gunnar Martinssons landskapsgestaltning från perioden kring 1970. Hjärtat av gestaltningen är de representativa delarna kring huvudkontoret och rumsligheten utmed den långa sydöstra fasaden. Av de mer välbevarade delar kan nämnas entréplatsen och kontorsparken. Inom områdets västra del finns en del av det f.d. spårsystemet bevarat i form av några dragningar som ansluter till portar och lastkajer.


Ritningar av Gunnar Martinsson över anläggningens trädgårdsrum. Gunnar Martinsson Trädgårdsarkitektkontor AB. Källa: ArkDes Ritningsarkiv. Markplaneringen var tidstypiskt gestaltad av Gunnar Martinsson Trädgårdsarkitektkontor AB. I anslutning till kontorshuset fick den yttre miljön en representativ karaktär som till största delen finns kvar. Norr om kontorshuset anlades en kontorspark med en böljande gräsmatta vilken kontrasterar mot den bruna tegelfasadens tyngd, ett återkommande grepp i Martinssons landskapsgestaltning. Runt gräsmattan fanns ett gångstråk som löpte från byggnadens nordöstra fasad ner till vattnet via betongterrasser med planteringar, trappsystem och sittbänkar. Gångstråket gick längs med vattnet, förbi den äldre ångbåtsbryggan och bevarade träd från Norrby gård, upp längs med gräsmattans västra del för att sedan återvända dit vandringen började. I övrigt var utemiljöerna verksamhetsanknutna och bar en nyttobetonad prägel som förändrades i samspel med produktionens krav.

Analyskarta som visar rumsbildningar och vyer. Kring Pripps storskaliga bebyggelse finns stora öppna ytor som är mer eller mindre tydligt avgränsade av bebyggelsens fasader, trädrader eller högre liggande skogsmark. Södra delen av området har en öppen karaktär. Rumsbildningarna vid huvudkontoret och utmed de långa östra och norra fasaderna upplevs som tydliga och sammanhängande och gör att områdets struktur är avläsbart. Bebyggelsen är med dess markanta placering utmed Bällstavikens strandlinje starkt miljöskapande. Detta kan upplevas bl.a. från Huvudstabron och vikens östra strand. Även på andra sidan finns markant bebyggelse med jämförbara takhöjder. Kombinationen av områdets bebyggelse, vegetationen och läget vid strandlinjen gör att anblicken är ett av de mest igenkännbara landmärkena i Stockholm.

Nyréns landskapsarkitekter fick fortsatt uppdrag att gestalta projektområdets yttre miljö med kulturmiljöutredningen som utgångspunkt. Dessutom har Nyréns tillsammans med Brunnberg & Forshed skapat förslaget på ny planstruktur för området. Uppdragsgivare är S:t Erik Markutveckling.

Projekttyp
Kompetens
Fakta
Arbetsgrupp:
Urban Nilsson, byggnadsantikvarie (uppdragsansvarig), Linda Thörner, byggnadsantikvarie, Nico van Gelderen, landskapsarkitekt, Ingrid Frykholm, arkitekt
Beställare:
S:t Erik markutveckling
Projektledning:
Svefa AB
År
2018
Kontaktperson