">In english

Norra Bantorget

Stockholm

Norra Bantorget tilldelades Sveriges Arkitekters Sienapris 2009 med Bengt Isling på Nyréns Arkitektkontor som ansvarig landskapsarkitekt. 

Läs mer

HISTORISK, ANVÄNDBAR OCH GRÖN
Nyréns Arkitektkontor startade arbetet med Norra Bantorget  tio år tidigare med ett parallellt uppdrag och sommaren 2009 invigdes det "nya" Norra Bantorget. Landskapsarkitekt Bengt Isling och markingenjör Staffan Malm från Nyréns har arbetat med projektet från start till mål och byggherre är Trafikkontoret i Stockholms stad med Britt-Marie Salmén som projektledare. Stockholms stad hade följande övergripande mål för Norra Bantorget inför projektet: Norra Bantorget är en historisk och kulturell plats med viktiga minnesmärken. Norra Bantorget skall utvecklas till en oas för boende, arbetande och besökande. Platsen skall formas till ett ”grönt” stadsbyggnadselement som läker staden.

STADSFÖRNYELSE
Omvandlingen av Norra Bantorget är en del av den stadsutveckling som sker på det tätt bebyggda nedre Norrmalm med omfattande planer på överdäckningar av spårområdet intill. Torget rustades upp 2008-2009 i samband med att kanten mot spårområdet bebyggdes och fick då nya förutsättningar genom att det blev kringbyggt med en förenklad trafiklösning. Närmaste grannar blev Clarion Hotel Sign och ny bostadsbebyggelse längs Torsgatan och Östra Järnvägsgatan. De nya byggnaderna blev startskottet för en välbehövlig förnyelse – stadsrummet har blivit mindre och mer slutet med högre ambitionsnivå och mycket bättre användbarhet. Mycket har rensats bort och platsen har renodlats till ett parktorg.

FUNKTION
Norra Bantorget är ett bra exempel på hur man kan göra med offentliga rum när staden växer inåt och förtätas – en mindre yta kompenseras av en högre kvalitet. Den principen är bra att eftersträva i många lägen. Då kan parkintresset bli offensivt i stadsbyggnadsfrågor istället för defensivt bevarande. En viktig fråga är ju vad vi ska ha de offentliga rummen till? De måste användas. Det räcker inte att de är fina att se på. De måste programmeras för att behålla sin plats i den framtida staden. Här är väl inte Norra Bantorget som projekt det mest illustrativa, men det innehåller dock mer än bara en massa monument över döda herrar och en dam. En liten lekplats finns, urinoar, wc, korvmack, plats för en sommarservering och en stor härlig gräsplan som man kan göra massor av saker på; t.ex. äta sin lunchmacka, en liten grusyta för boule under träden. Det kunde kanske varit mer, men utformningen är en avvägning mellan många olika intressen.

GESTALTNING
Som alltid finns mycket att göra med gestaltningen av rum och volymer så att de understryker vad man vill med parken. I fallet Norra Bantorget ville vi skapa ett inre rum som var något skyddad från trafikens störningar. Detta skulle göras utan att hindra insyn och överblick i parken för tryggheten och säkerhetens skull. Det fick bli en låg planterad vall som avgränsade den utåt. Inåt fanns begränsningarna med monumentet. Vi samlade dessa i en äppelformad grön kudde av perenna växter. Däremellan finns den relativt stora gräsyta som håller ihop det hela och som kan användas för picknick, lek och spel. Ett rum att göra något i. Genom de rum som sålunda skapas leder ett antal gångvägar genom och in i torget. Det viktigaste gångstråket ligger i diagonalen från Vasagatan till Torsgatan.

En park eller ett torg bör alltid utformas som en vacker helhet. I fallet Norra Bantorget har vi arbetat med ganska få material som håller samman. Perennerna är säkra kort planterade i stora ytor. Stenen är slät och fin från Bohuslän. Det finns en tydlig hierarki i gångvägssystemet som skapar ett lugn. Höjdsättningen är noggrant genomtänkt av Staffan Malm. Allt lutar mot sydväst, det gynnsammaste väderstrecket för utevistelse. De nya träden står i periferin. Det finns några rejäla pjäser, stenbänkar med sittytor av trä, som avgränsar de små platsbildningarna vid Torsgatan och Vasagatan. Belysningen som är kraftfull och intensiv på ett kontinentalt sätt.

GRÖNSKA
I parker kan dessutom rejäla bestånd av vegetation få plats. Det kan ofta vara svårt i innerstäder, men även i förorter finns ofta inte plats för ritigt stora träd på gårdar och privat mark. Därmed kommer man in på den ekologiska betydelsen av vegetationen. Främst träd bidrar till att utjämna klimatets temperaturextremer. De renar luften från partiklar och avgaser och de dämpar kylande vind. I parker kan man ta hand om dagvatten lokalt och utjämna flöden och i parkens vegetation binds koldioxid. Man ska heller inte förakta den symboliska betydelse en grönskande park har i vår tid. Parker är i själva verket de perfekta monumenten över vår tid. Att inte fler politiker utnyttjar det!

 

 

Projekttyp
Fakta
Byggherre
Trafikkontoret och Exploateringskontoret, Stockholms stad
Markentreprenör
JM Entreprenad AB
Belysning
Rejlers
Bruttoarea
9000 m2
Byggnadskostnad
22 Miljoner kr
Byggnadsår
2008–2009
Fotograf
Åke E:son Lindman
År
2009
Kontaktperson