Havrekvarnen

Kooperativa Förbundets Havregrynskvarn ritades under 1927 av arkitekt Arthur von Schmalensee. Byggnaden uppfördes följande år vilket gör kvarnen till ett av de allra tidigaste byggnadsverken uppförd i en funktionalistisk arkitektur i Sverige.

Byggnaden som stått tom sedan början av 1990-talet konstaterades vara i så dåligt skick att delar av konstruktionen med nödvändighet behövde rivas. Samtidigt har Havregrynskvarnen uppmärksammats som en av få kvarvarande exempel på en funktionalistisk industribyggnation från 1920-talet i Sverige. Byggnaden blev enskilt byggnadsminne 2016 i en unik process där större delen av huset samtidigt beviljades rivning på grund av betongstommens dåliga skick. Villkoret för rivning var att byggnaden återuppbyggdes lika original men där några mindre anpassningar accepterades.

”Förutsättningen för flera av Kvarnholmens detaljplaner var ombyggnad eller restaurering av utpekade byggnader av kulturhistoriskt värde eller särskilt kulturhistoriskt värde. Havrekvarnen från 1929 är en av dessa byggnader. Tyvärr hade byggnaden fått stå och sönderfalla under lång tid. Särskilt betongstommen var i mycket dåligt skick. Frågan var, hur restaurerar vi en byggnad som behöver så passa stora ingrepp utan att förvanska den? Att lägga till en ny stomme bara för att kunna behålla de ursprungliga delarna skulle förta den ursprungliga upplevelsen av byggnadens rum. Lösningen blev det något kontroversiella beslutet att riva stora delar av byggnaden och sedan bygga upp en minutiös kopia. Samtidigt med Länsstyrelsen beslut om att tillåta rivning så förklarades Havrekvarnen ett enskilt byggnadsminne.”

Johan Forsman Sachs, uppdragsansvarig arkitekt

Att behålla de stora rummen i så stor mån som möjligt utan nya indelningar var en förutsättning och byggnaden projekterades för att kunna inrymma kontorslandskap. Våningsplanen har försetts med installationsgolv som döljer dragningar för ventilation och el samtidigt som bröstningshöjden på fönster blir mer gynnsam för utblickar.

Valda delar av produktionsutrustningen har återmonterats som spår av den verksamhet som byggnaden uppfördes för och färgskalan tar sitt avstamp i framskrapade färgskikt.

”En karaktärsskapande del av byggnaden är de tydliga horisontella fönsterbanden. Vi återanvänder alla originalfönster, de är tillverkade av ihopsvetsade T-profiler, som blästras och lackeras om. För att uppnå dagens högre energikrav glasas fönstren med nya isolerglasrutor med maskindraget glas i ytterglaset. Invändigt sätts nya lister av teak, vilket motsvarar fönstrens ursprungliga glasningslister.”

Johan Söderberg, handläggande arkitekt

Ytterväggsuppbyggnaden av platsgjuten betong isolerad med block av gasbetong är motsvarande original men med något tjockare och mer porös typ av gasbetong för att få ett rimligt U-värde. Den homogena vägguppbyggnaden möjliggjorde också en putsfasad utan dilatationsfogar. Utvändigt har trottoaren mot Kvarnholmsvägen sänkts för att möjliggöra fönster på entréplanet mot söder lika hur det såg ut 1928 när Havrekvarnen uppfördes. Entrésidan mot Kvarnholmsgränd har försetts med en entréramp av tillgänglighetsskäl.

Havrekvarnen med sina nätta proportioner och konsekventa fönsterband är en karaktär på Kvarnholmen som vi på Nyréns är glada över att vi fått vara del av att bevara för framtiden.